Somtimes I hate being a woman...

Jaha

Då var det dags igen. Jag är kvinna. Jag får trevligt besök emellan åt som de flesta kvinnor. Jag tror väl inte det finns en enda kvinna som gillar detta besök och jag är inte en utav dessa. Nej, det är motsatsen. Just nu kastas jag mellan intensiv smärta, illamående, svettningar och yrsel till kortare viloperioder med en stort tryck mot mina äggstockar. Trevligt värre. Det här är ett problem. Jag kan inte ha det såhär säger jag till mig själv varje gång. men sen går smärtan över och jag glömmer bort att det var ett problem...

It's all because of you!

If only you could see me now

I live my dream

I owe it all to you

I owe it to you

Isn't it crazy...

Tack Thomas Lundin!

Nyheten om att Thomas Lundin inte kommer sitta med i inför-ESCpanelen i år nådde mig precis. Det är en nyhet som gör mig mycket ledsen och jag ser det som en stor tragedi! Nu tänker ni " Det är ju bara någon halvkänd person som pratar om något oviktigt. Vilken drama queen hon är!" Men låt mig då få förklara mig, så kanske ni kan förstå varför det är en stor tragedi för mig att inte få se honom i rutan i vår.

År 2004 satte jag mig framför TVn för att se på ett program som hette Inför Eurovision Song Contest. Jag hade året innan sett Eurovision Song Contest när det sändes i från Riga vilket hade så smått fått en känsla av spänning inför detta program att växa inom mig. Men jag visste inte riktigt vart det hela skulle landa än. Jag jämförde det med andra TV-program jag följde på TVså som Idol, Fångarna på fortet eller Robinson. 

Jag kan inte riktigt beskriva med ord vad som hände härnäst. En bomb slog ner, jag hitta hem, blixten träffa mig, jag hitta mig själv... Man kan säga att det var två faktorer som utlöste alla dessa obeskrivbara känslor. Den första var en riktigt snygg fransk pojk vid namn Jonatan Cerrada. Han öppnade dörren för en helt ny värld av musik, språk och kultur för mig. Visst, Frankrike är inte så exotisk för en svensk kanske, men han fick mig att inse att den finns en underbar värld utanför Sverige och jag bar mig iväg på en musikalisk resa som kommer vara resten av mitt liv!

Den andra faktorn var de personer som var med i detta program. Jag hade inte insett det innan, men jag var besatt av denna tävling och dess musik och dessa personer diskuterade alla dessa låtar och visste vad dom pratade om. Det fanns ingen annan i min närhet som hade sådan koll, som jag kunde snacka med om låtarna och allt annat som rörde denna tävling. Det var så kul allting! Och Thomas Lundin var den person i detta program som verkligen fick mig att lyssna. Han var karismatisk, proffsig och kunnig. Det var nästan läskigt. Han beskrev låtar på ett sätt som jag hade velat beskriva de på. Då menar jag mer än bara "Den låten var bra, jag gillar den", utan han satte rätt ord och beskrivning på var det var han gillade och drog paralleller som jag hade i mitt huvud. 

Det gick ett år och jag kom till insikten att jag var den enda i världen som älskade Eurovision Song Contest. Men under en kort period på våren fick jag för en stund tro att det fanns andra människor som delade min passion. Och det var när jag fick se på Inför Eurovision Song Contest. Så var mitt liv under några år. Ensam under 11 månader av året och 1 månad då livet lekte!

De senaste åren har programmet dock gått utför vad gäller nivån på kunskap och intresse från "experterna"  om bidragen. Idag tar man endast med svenska kändisar, de flesta artister, som mest skojar bort allting och verkar se på det hela som ett tillfälle för att på lite extra publicitet. Men stark och stolt har Thomas Lundin stått mitt  i detta och hållit fast vid sina principer och behandlar programmet med samma respekt som tidigare. Jag vågar påstå att jag inte hade ansträngt mig så mycket för att få se programmet om inte Thomas varit kvar. Så det återstår att se vilka som ersätter Thomas. men om det följer samma mönster som de senare åren har jag svårt at se vad jag faktiskt ska få ut av att se på programmet. Jag vill se proffsiga uttalanden och analyser. Inte vanlig Svensson-pajkastning à la "Han hade en ful tröja, så jag tycker inte om honom", "Jag fattar inte vad han sjunger för det är på ett annat språk än det jag talar så jag tänker dömma ut den innan jag äns hört hela".

En vacker dag ska jag möta Thomas Lundin, se han in i ögonen och tacka honom för det han gjort för mig. Jag tror de flesta, om inte alla i Melodifestivalklubben, förstår mig i detta. Jag var så ensam. Jag kände mig så ensam och fick aldrig prata ut och ordentligt om detta intresse. Alla i ens omgivning tappade intresset efter första meningen. 

Thomas Lundin var min första schlagervän!

Du kommer vara saknad

Mina hjärtan

Såhär kan tavlor jag målat se ut. Vissa har hittat nya hem medans andra fortfarande söker någon som vill hänga dom på sin vägg!

Andra chansen

Jag tänker fatta mig kort. Så här vill jag att ni rösta ikväll svenska folket:

De första som åker ut och tar jumboplatserna:

6. Erik Segerstedt & Tone Damli - Hello Goodbye

7. Cockies 'n Beans - Burning flag

8. Eric Gadd - Vi kommer aldrig att förlora

Helst hade jag velat byta plats på Gadd och Cockies 'n Beans, men Gadd passar inte riktigt i detta format, men jag älskar texten. Den har tagit mitt hjärta!

de fem som är kvar ska enligt mig hamna enligt följande:

1. Robin Stjernberg - You

2. Martin Rolinski - In and out of love

3. Anton Ewald - Beggin

4. Caroline af Ugglas - Hon har inte

5. Behrang Miri - Jalla dansa sawa

Den som jag tror skulle kunna skrälla sig till final är af Ugglas. Speciellt nu när hon valt att slopa sin underliga tysta kör hon hade bakom sig. Jag förstod vad hon ville säga med det, men tycker inte det fungerade riktigt. Låten blir bäst om hon står själv på scenen tror jag. Sedan vill jag säga att Anton är farlig. Låten har verkligen vuxit för mig och numret är grymt snyggt. Alla mammor, pappor, söner och döttrar sitter hemma i soffan och smälter när man ser hans sneda leende.

Med det är såhär jag tippat i MF-klubbens interna tävling, så rösta såhär nu!!

Observera att sista minuten panik förändringar kan komma att ske.

Mios Brev

Tänkte börja publicera en novell jag skrev för några år sedan när jag bodde i Stockholm. Den är ganska lång för att vara en novell skriven av mig och den är väldigt djup och på sitt vis filosofisk. Den är skriven i brevform, en skrivmetod jag verkligen gillar och som jag har John Marsden att tacka för som introducerade detta sätt att skriva på för mig med sina böcker. Jag kommer att publicera ett brev i taget so man får lite tid på sig att läsa samt för att undvika ett gigantiskt inlägg. Tror det blir mer spännande att läsa då också!

Jag tänker inte säga så mycket om novellen, tycker att inledningen som hör till säger det man behöver veta innan man börjar läsa. Så enjoy! :-)

Del 1

Inledning

Schizofreni är en svår psykisk sjukdom som utmärks av varaktiga defekter i perceptionen eller verklighetsuppfattningen. Typiska symtom hos en person som lider av obehandlad schizofreni är gravt desorganiserat tänkande, vanföreställningar och hallucinationer. Även om störningen huvudsakligen rör kognitionen, så kan den yttra sig på beteendemässiga och känslomässiga sätt. Eftersom det finns en mängd olika kombinationer av symptom som kan resultera i en schizofrenidiagnos, så är det svårt att säga att det är en enskild psykisk störning; Paul Eugen Bleuler, som myntade termen, pratade faktiskt i stället om "schizofrenierna" (plural).

Diagnosen schizofreni baseras på patientens självrapporterade upplevelser, i kombination med observationer från psykiatrer eller psykologer. Det finns inget objektivt biologiskt test för schizofreni, även om studier tyder på att genetik och biokemi är viktiga orsaksfaktorer. Nutida forskning fokuserar ofta på neurobiologins roll i det hela, men ingen organisk orsak har ännu identifierats. På grund av att det inte finns något objektivt sätt att testa diagnosen ifrågasätter vissa schizofrenins status som en sjukdom.

Termen "schizofreni" betyder ungefär "kluvet psyke", och kommer från de grekiska orden σχίζω (schizo, "att klyva" eller "att dela") och φρήν (phrēn, "psyke" eller "mind"). Trots dess etymologi är schizofreni inte synonymt med dissociativ identitetsstörning, även känt som multipla personligheter, något som ofta blandas ihop i populärkultur. En mer passande benämning på sjukdomen vore "splittrat psyke", eftersom det bättre beskriver den sjukes situation. I motsats till kulturella stereotyper finns det vidare bara ett litet samband mellan sjukdomen och en benägenhet till aggressivt beteende. Inte sällan används ordet schizofreni slarvigt i vardagssammanhang samt i media, ofta som ett sätt att uttrycka en känsla av förvirring eller kaos. "Det var splittrat" är ett mer korrekt sätt att uttrycka sig på än att felaktigt säga "det var schizofrent" eller "jag kände mig så schizofren" när det egentligen bara rörde sig om en lättare känsla av att inte begripa något.

Personer med diagnosen schizofreni har med hög sannolikhet också andra sjukdomar. Livstidsprevalensen för missbruk är cirka 40 %. Komorbiditet är också hög med klinisk depression, ångest och sociala problem samt en generellt minskad förväntad livslängd. Personer med schizofreni lever typiskt tio till tolv år kortare än de utan denna sjukdom beroende på ökade fysiska hälsoproblem och hög självmordsfrekvens. Arbetslöshet och fattigdom är vanliga.

Källa: Wikipedia

2 februari 2001

Hej,

Jag vet att det var länge sedan jag skrev nu. Jag tror det har gått nästan 4 år sedan vi senast sågs. Jag vet inte ens om du kommer ihåg mig. Det kanske är lika bra det. Efter det som hände vore väl det bästa att lägga allt bakom oss och gå vidare på våra egna vägar. Men om du kommer ihåg mig så vill jag säga att det inte har gått en dag som jag inte har tänkt på dig. Jag undrar vad du gör nu för tiden. Tänker du på mig? Minns du mig? Saknar du mig? Har du uppfyllt dina drömmar? Du sa att du ville flyga. Jag fattade aldrig vad du menade och kunde emellanåt tycka att du var den knäppaste människan på vår jord. Men jag förstår nu vad du mena med det du sa. Jag vill också flyga. Jag vill inget hellre. Jag vill flyga till dig. Landa i dig igen som jag gjorde då. Flyga med dig vart du än vill. Jag är ledsen för det jag sa och gjorde, men vi var ”unga och dumma” som mina vänner brukar säga. Jag önskar så innerligt att jag kunde vrida tillbaka tiden och ändra på historien.

Jag brukar vakna klockan 4.16 var varannan natt på grund av det jag drömmer. På grund av våra drömmar. Och tack vare våra drömmar. De har kommit tillbaka. De svarta. De vita. Samma tid. Samma dagar. Ibland kvävs jag, långsamt och smärtfritt. Och ibland svävar jag fritt, tungt och plågsamt. Det är ingen annan än du som har förstått dessa drömmar. Alla andra tycker och tyckte att jag var knäpp. Det är väl mest därför jag saknar dig. Då när jag vaknar klockan 4.16 kall och svettig tänker jag på dig. Jag tänker på de nätterna vi var tillsammans, när vi blandade våra drömmar. Jag fick lite av dina goda drömmar när mina var onda och du fick lite av mina goda drömmar när dina var onda. Det var då jag kände mig som tryggast, under nätterna med dig. Kommer du ihåg dem? Vill du som jag ha tillbaka dem?

Jag är tillbaka där jag en gång var känns det som. Fast det är egentligen inget som är sig likt. Allt är egentligen något annat. Min säng är annorlunda. Väggarna är annorlunda. Luften är annorlunda. Jag är annorlunda. Ibland önskar jag att jag vore samma person som jag var när vi för första gången möttes. På nått komplicerat vis var livet lättare då. Men jag vill fortsätta vara den jag är nu, det är säkrast säger mina kompisar. Jag skulle vilja att du flög hit. Att du landar i mig igen som du gjorde då. Att du flög med mig vart jag än vill. Tänk om du kunde se mig nu. Jag tror att du skulle bli stolt över mig. Tänka att där är hon som jag en gång kände och hjälpte.

Jag vill inget hellre än att du svarar på mitt brev. Jag vet inte om du vill det. Men det kanske känns bättre om du gör det. Ditt tunga hjärta kanske blir lite lättare. Jag vill mest veta att du lever. Lever det liv du sa att du ville och skulle leva. Jag förstår om du hatar mig. Om du förträngt mig ur ditt sinne. Om du lärt dig leva utan mig. Förlåt.

Din skyddsängel
Mio

Del 2 publiceras måndag 4 mars

Scary Movie och andra tankar

Jag överlevde denna vecka!! Jag vågar nog påstå att jag aldrig har lärt mig så här mycket om mig själv under en vecka. Ibland möts man av stora prövningar både fysiskt och psykisk. Hur tacklar man dessa prövningar? Finns det något bra svar på den frågan? Det är inget jag tänker ge mig in så mycket vidare på, men denna vecka har jag hittat ett sätt som fungerade för mig denna vecka då det verkade som att skulle visa sig en av de prövningstätande dagarna i mitt liv. ag hade lätt kunnat byta ihop och ge upp. Men på något vis reste jag mig efter varje nederlag genom att finna finna min inre styrka och glöd. Men tro inte att jag inte bröt ihop. Fy fasen vad jag har varit nere på botten. Någonstans tycker jag man måste tillåta sig det. Man kan inte trycka undan sina känslor. Tillslut kommer de ikapp dig och slår till hårt utan att du kan göra något åt det. 

Snart är denna fredagskväll slut. jag avslutar denna långa och händelserika vecka med att se på Scary Movie 4 på tv4. Det var det bästa Svensk TV hade att erbjuda denna dag. Följer inte så noga. Jens sover i sängen, han ska upp tidigt imorgon. Han ska åka Vasaloppet i helgen. Fy fan på den.

Jag är så glad att jag har vänner som förstår sig på mig fullt ut och som alltid kommer stå vid min sida.  Jag skiter i att jag inte har tusen vänner så länge jag har dessa få som jag kan säga vad som helst till och de kommer förstå vad jag menar. De dömer mig inte. De låter mig vara den jag är. De får mig att stråla starkare än någonsin. Det värsta är att de är så långt ifrån mig några av dessa underbara människor.

Vad som än händer tänker jag aldrig låta någon släcka min inre glöd. Jag tänker avsluta med att citera texten i Eric Gadds bidrag "Vi kommer aldrig att förlora" som tävlar imorgon. Den har tävlingens bästa låttext enligt mig.

Varenda liten sekund

Varenda värdelös stund

Det gjorde vi till nåt stort.

Medans dom skaka på huvet

Levde vi här i nuet

Och vi drömde ihop.

Vi gjorde alltid nåt stort.

Dom säger att våra 

drömmar är för stora

Men vi kommer aldrig

aldrig att förlora

Blicken mot himlen

Med lyckliga tårar

Men vi kommer aldrig

aldrig att förlora.