Det där med att hitta sig själv...

Hur ofta hör man egentligen den frasen? Att "hitta sig själv" har ju liksom blivit något att våra livsmål som människa och det driver folk till vansinne. Varför ska det vara så? Varför måste man komma i mål den frågan? Varför sätter vi sån press på oss själva?

Mina frågor och svar från gårdagens artistchatt

Vill ni läsa hela chatten med alla frågor från fansen klicka HÄR så kommer ni till den sparade chatten

Viktor Frisk

Hej Viktor! Kul att ni är tillbaka. Kommer du i år igen dra iväg på en hemlig charterresa?

Jag älskar att du kommer ihåg det här! Hahah. Nästa år ska jag åka på resa men det kommer bli tidigare den här gången och mer uppstyrt! Haha!

Dolly Style

Hej Dolly Style! Hur kommer det sig att två av tre medlemmar bytts ut?

Olika anledningar, men man kan säga att båda kände att de ville gå vidare med nya äventyr. Polly hade ett rockband som hon ville satsa allt på. Nya Polly är inte så rockig.

Hur har medlemsbytena påverkat er musik och sammanhållning?

Vår musik här ungefär samma, men nu är vi tre starka som verkligen vill köra fullt ut, och det har gjort oss ännu starkare.

After Dark

Hej, kul att After Dark ställer upp igen! Vad har du för förväntningar inför din tredje medverkan i Melodifestivalen?

Hej! Att det ska gå bättre än sist, för då åkte vi ut i semifinalen. Så nu gäller det att gå till final, annars jävlar!

Vad har du för ”schlagerfavoriter” bortsett från dina egna bidrag?

Svårt Det finns så många som varit bra på olika sätt, men allt som Lena Philipssn gjort gillar jag. 

Pernilla Andersson                                                           

Beskriv din låt med tre ord.

Skit bra låt! Haha. 

Kommer du ha ett lika avskalat nummer som sist då du deltog med ”Desperados”?

Ja, jag kommer att ha med en väldigt vacker harpa.

Krista Siegfried

Hej Krista, är såå exalterad över att du ska vara med! Var på plats i Malmö och såg ditt fantastiska finska bidrag live. Kommer vi att få se ett lika sprakande nummer av dig i Melodifestivalen?

Hej! Jag älskar scenshower, så det kommer nog att bli ett fint nummer. Men det är inte planerat än. 

Lisa Ajax

Vilka är dina musikaliska förebilder i Melodifestivalsammanhang?

Carola hade jag när jag var yngre. Nu är det så blandat i Mello, men Carola är fortfarande den som jag sett upp till mest.

 

Swingfly feat. Helena Gutarra

Är detta första gången som ni jobbar tillsammans?

Nej, vi har jobbat med mina gamla producenter, men de låtarna kom aldrig ut. Det här är först gången vi sjunger ihop, för tidigare var vi inte i stuion samtidigt. /Swingfly Första gången vi sågs var i Aspudden. /Helena

Mimmi Werner

Din far var ju med som låtskriver till båda Sate of dramas bidrag, finns det några likheter med dessa två bidrag och ditt?

Det finnsfaktiskt inga likheter. Jag sysslar ju med country, så det är långt ifrån.

Vart har du fått dit musikalutbildning?

Jag gick i Lund på dans/musikal.

SaRaha

Hur kommer det sig att du vuxit upp i Tanzania?

Mina föräldrar flyttade dit när jag var två för att min pappa startade en bokhandel i en liten småstad där. Han åkte dit när han var 19-20 och blev förälskad i landet och ville tilbaka.

 Hur är det att gå från att vara en erkände artist i Tanzania till att "börja om på nytt" här i Sverige?

Jättespännande! Det är spännande att vara på väg och jättekul att få göra det igen. I Tanzania blir jag igenkänd av musikintresserade om jag går på gatan. Särskilt eftersom det är mycket fokus på videor, här hör man ju mycket på radio.

Hur tror du att din låt skulle stå sig i Eurovision?

Den har tillräckligt mycket energi och är tillräckligt unik för att fånga mångas uppmärksamhet, jag tror att den kan vara hundra procent där.

Eclipse

Har ni någon gång upplevt Melodifestivalen live?

Nej, bara på TV.

 

Patrik, Uno & Tommy

Hur kommer det sig att ni tre slagit ihop er till 2016 års Melodifestival?

Vi gjorde en sommarturné, det här är fortsättningen på en resa som vi började för ett år sedan!

Om ni jämför varandras tidigare bidrag i Melodifestivalen, vilken är då era favoriter? Ni får inte säga era egna bidrag!

Jag tycker att God Morgon med Uno är en kanonlåt. /Tommy Håller med. /Patrik Jag gillar En dag och Faller du faller jag. /Uno

Vill ni vinna eller är ni med bara för skoj skull?

Vi är med för att det är så roligt att vinna! Nej, vi är med för att vi har en låt och det är roligt att sjunga, men man måste vara beredd på att vinna. Om man förlorar spelar det inte så stor roll, för man kan inte styra hur folk ska rösta. Man måste utgå från sig själv.

 

Frans

Du tillsammans med gruppen Eclipse är den fjärde deltävlingens enda debutandet. Är det något som påverkar dig?Nej, jag ser inte det som något. Kanske är det bra, kanske dåligt. Det kanske blir en liten överraskning om vilken stil som jag ska göra. Alla människor har en förväntning.

Får du din röst hörd i låtskrivandet bland de erfarna låtskrivarna du jobbat med i detta bidrag?Absolut, vi har byggt ut låten lite från en grundtanke som jag hade, så det är min låt. Jag känner att jag får bestämma ganska bra hur jag vill. 

Vem/vilka är dina musikaliska förebilder?Som liten Bob Marley, när jag inte kunde sova eller var stressad eller på dåligt humör brukade pappa sätta på det så blev jag lugn. På senare år har jag studerat honom och se vem han var, och han som artist och personlighet är något som jag tycker är underbart. 

Artistpresentation Gävle

Här är artisterna i den fjärde deltävlingen i Gävle:

Martin Stenmarck	Du tar mig tillbaks
Panetoz	Håll om mig hårt
Frans	If I were sorry
Linda Bengtzing	Killer girl
Dolly style	Rollercoaster
Eclipse	Runaways
Molly Sandén	Youniverse

Det här ser på papperet ut som den mest spridda deltävlingen och blir kanske därför den mest intressanta? Ligger det något i att Molly Sandén är med i den sista deltävlingen? Jag tror det, hoppas det! Ska bli spännande att  höra Martin Stenmarcks låt.

Artistpresentation Norrköping

Här har vi artisterna som deltar i den tredje deltävlingen i Norrköping:

Oscar Zia	Human
SaRaha	Kizunguzungu
After Dark	Kom ut som en stjärna
Lisa Ajax	My heart wants me dead
Boris René	Put your love on me
Smailo	Weight of the world
Swingfly freat Helena Gutarra	You craved your name

Spontant känns detta fält lite tråkigt.Många nya namn för tävlingen. Har alltid haft svårt för Lisa Ajax, men hon har en bra röst, så jag hoppas på att hon vuxit till sig lite sen Idolvinsten... Annars är väl After Dark det mest intressanta.

Artistpresentation Malmö

Här har ni artisterna som tävlar i den andra deltävlingen i Malmö:

Victor och natten	100%
Krista Siegfried	Faller
Moly Pettersson Hammar	Hunger
Uno, Patrik och Tommy	Håll mitt hjärta hårt
Isa	I will wait
Wiktoria	Save me
David Lindgren	We are your tomorrow

Hoppas högt på Krista, hon tävlade för Finland i ESC 2013, då tävling var i Malmö. Trion Uno, Patrik och Tommy känns lite trött, men det kommer låta bra iaf! Jag sa det innan att om Isa ställer upp vinner hon. Får vi se om det stämmer! David Lindgren hoppas jag bjuder på ett bra nummer!

Artistpresentation Göteborg

Här har vi artisterna och låtarna som tävlar i första deltävlingen i Göteborg:

Mimi Werner	Ain't no good
Samir och Viktor	Bada nakna
Robin Bengtsson	Constellation price
Ace Wider	Don't worry
Anna Book	Himmel för två
Pernilla Andersson	Mitt guld
Albin och Mattias Andréasson	Rik

Spontant känns det som en rolig första deltävling. Ser mest fram emot Albin och NMattias, Samir och viktor ch Ace wilder. Ser minst fram emot Anna Book

Artistpresentation MF 2016

Ska återigen försöka mig på en livebloggning!
Den första informationen vi fått:
Totalt: 44 artister – varav 16 kvinnor och 28 män. Bidrag med bara kvinnliga artister: 13. Bara manliga: 14. Mixade: 1. Debutanter: 18. Deltagit tidigare: 26

Finalparet

William Spetz kommer att bli Ginas högra hand i finalen av nästa års Melodifestival

MF programledarna

Blir en liten direktrapportering om presentationen för programledarna till Melodifestivalen 2016.

Sändningen började för en kvart sedan så jag hoppar rakt på sak.

Gina är trurnéns huvudprogramledare. Hon kommer få sällskap av en ny programledare i varje deltävling:

Deltävling 1, Göteborg: Petra Mede
Deltävling 2, Malmö: Charlotte Perelli
Deltävling 3, Norrköping: Henrik Skyffert
Deltävling 4, Gävle: Sarah Dawn Finer

Andra chansen: Ola Salo och Peter Jöback

Nalleimprovisation!

Upptäckte att jag kunde flytta på matbordet och få en liten minidansstudio i mitt kök, toppen! Har spenderat dagen där med att planera kommande projekt men fann även tid för denna lilla improvisation som jag gjorde tillsammans med min nalle sedan 20 år tillbaka Billie. Var riktigt mysigt :-) Hoppas ni gillar den, kolla gärna in mina andra videos på min youtube-kanal!

In i en ny episod

Så måndag nu är du här.

Så skönt med en "tyst" helg. Gömde mig ute på Tjörn. Träffade inga människor förutom Jens och tog en tvåtimmars promenad. Försökte hålla mig ifrån nätet så mycket som möjligt. Så skönt och välbehövligt. Men nu är man tollbaka i stan och jag känner mig redo för att ta tag i den nya veckan och de nya möjligheterna till att utvecklas. Börjar med att gå på proffsbaletten som börjar om en timme. Blir spännande då jag endast tagit en balettklass sedan examen för över ett år sedan! Men jag ska inte lägga för mycket vikt vid det, jag behövde verkligen få ett break från "skolan" och jag var då less på pianomusik för att vara ärlig! Haha, vet att det låter konstigt, men det tog lite död på min passion att stå dag ut och dag in och lyssna på endast ett piano hur fantastiskt vackert det än var. Men nu blir det ännu en vändning, för mu ska jag ta de där mya tagen och pusha mig själv till att bli så bra jag kan på så kort tidq som möjligt. Och vi börjar med att starta upp grundtekniken igen.  Ska försöka ta så många av dessa balettklasser som jag kan innan jul, och även slänga in några modernklasser. Sedan blir det så mycketegen studiotid som möjligt utöver twistedklasserna. 

Nu måste jag göra mig redo för take off, vi hörs!

Jobbar på en dröm men allt är skit!

Sitter på tåget för sista gången på ett tag nu. Det blev ju mycket tågtid under den senaste tiden. Skrev lite om tisdagens audition i ett tidigare inlägg som jag ju överlag var nöjd med och tänkte börja reflektera lite över dagens audition som inte alls gick som planerat. 

Blev cuttad i första gallringen vilket inte var oväntat, jag gjorde en yberdålig insatts när jag skulle ha presterat. Behöver inte gå in för mycket på det, men kort sagt var jag helt ur balans i kroppen muskulärt så det var tekniskt uruselt och rörigt. Så jag blev inte så berörd över att åka ut, jag hade ju klantat bort min chans. 

Men så nu när jag sitter här på tåget så kommer alla känslor. Det här var två viktiga auditions för mig och jag kommer att komma ur dessa med två nya " tack men nej tack". Det tog hårdare än vad jag först trodde. Okej, ska säga att jag inte fått svar på om det blir ett nej eller inte på tisdagens audition, men jag har inte höga förhoppningar... 

Gör jag rätt livsval? Kommer det här någonsin att flyga? Hur i hela fridens namn kunde jag tro att jag skulle kunna bli tillräckligt bra för den här branschen? 

Men vad ska jag annars göra? Det finns ingen plan B, det finns inga alternativ, för det finns inget som gör mig så lycklig som dansen gör mig. Men det är svårt att komma ihåg det just nu. För jag ville verkligen lyckas idag, jag ville verkligen få någon slags bekräftelse på att jag var påväg åt rätt håll i alla fall. Jag hade så gärna velat få klara första gallringen. Men återigen åker jag ut så fort som det bara går. Jag trodde verkligen att jag skulle klara första gallringen, men jag trodde i för sig inte att jag skulle visa upp min sämsta version heller. Måste komma ihåg det. Men fan, hur många chanser som denna får man? Så jävla typiskt mig att klanta bort den. 

Lyssnar på Bruce Springsteen just nu. Scrollade fram till en låt som är så passande just nu. Working on a dream. Refrängen går:

I'm working on a dream

Though sometimes it feels so far away

I'm working on a dream

And I know it will be mine someday

Och det säger väl allt, även om den sista strofen är lite svårare just nu att ta in. Nä men när jag kommer hem ska jag bryta ihop ett slag och sedan ta nya tag!

Att stå först i kön

Är framme nu på House of Shapes, om tio minuter börjar inskrivningen. Hört i förbifarten att det kommer 150 pers. Så nu är det dags att hålla alla tummar för mig igen. 

After audition tankar

Sitter nu på tåget från Stockholm till Göteborg. Är framme 22:55 så det är två timmer kvar. Tänkte ta tillfället i akt och reflektera lite över dagens audition.

Audition var för ett kommande projekt som kommer sättas upp på Dalhalla där ingen mindre än Ambra är koreograf. 

Överlag kändes det bra. Kände att jag fick visa upp mig och mina styrkor i koreografin. Men jag vet inte. Vi gjorde en slags improvisationsövning som jag är väldigt tveksam till om jag satte den. Det var så rörigt så jag kände att jag blev alldeles passiv. Är ju en person med inte världens bästa sociala kompetens så jag har svårt för att i en sån situation ta för mig. Alla rusade in i mitten och yrde runt och jag kände bara att "lugna ner er och kom ihåg va uppgiften var!" Men jag håller tummarna för att det jag gjorde var tillräckligt, kan inte tillräckligt beskriva hur mycket jag vill få det här jobbet! Så ni som är troende, här har ni er chans att få över mig på er sida igen om ni ber till er Gud att fixa set här jobbet åt mig. 

Även om jag är så trött just nu och utmattad mentalt så är jag så jävla lycklig. Dans är min livsdrog som jag inte kan leva utan. Och jag ska fasen lyckas, no matter what!

 Bjuder på en trött tågselfie

Puss

På G!

Sitter på pendeln på väg från Bålsta till centralen. Auditionnerverna börjar smyga sig på sakta men säkert. Som vanligt sov jag konstigt natten innan audition, låg och tänkte på att jag inte fick missa väckarklockan samtidigt som jag var orolig för om den skulle väcka upp min lilla brorsdotter. Vilket ju var en onödig tanke då hon vaknade innan mig i alla fall.  

Men ny peppar vi Diambrasudition för tusan! Ska kötta järnet och visa hur grym jag kan vara och bara vara mig själv. Är jag mig själv så kan jag inte klandra mig själv för att inte ha köttat efteråt. Så snälla håll alla era tummar för mig idag, det här är ju miss Euphoriakoreograf her selfe så ja vill ha det här jobbet! 

Puss på er!

BAD BLOOD by ZARA ZEIDLITZ

Min senaste koreografi till en v mina absoluta favoritlåtar Bad Blood av Taylor Swift feat. Kendrick Lamar.

Försökte ladda upp den påYyoutube men den blev blockad pga låten, trist. Vill verkligen skapa en samling med mina bästa filmer där, är så enkelt för alla att kunna se dem då. Men nu får det bli såhär istället! Den finns via länken nedan till vimeo som ni kan använda för att dela vidare.

BAD BLOOD by ZARA ZEIDLITZ at VIMEO

PLZ dela och gilla och lämna era kommentarer!

Photoshoot autum 2015

Fotograf: Ulrika Zeidlitz

Nu startar vi upp maskineriet!

Hej bloggen!

Japp, det blev ett oväntat lång sommaruppehåll. Har många gånger velat blogga, men med begränsad åtkomst till wifi och en livsinställning till att livet ska upplevas och inte spenderas framför datorn så har det blivit lite tid (eller ingen) till bloggandet. Men nu tar vi nya tag!

Nu är jag egenföretagare! Spännande, kittlande och sprudlande exaliterande. Ja, jag hittade på det sista ordet. Så nu kan jag börja fakturtera själv och jobba på mitt egna på ett sätt som jag vill. Det låter enklare än vad det är. Bara för att man har eget företag så rullar inte pengarna in. Men det stämmer att man kan jobba på sitt egna sätt. Jag håller på att lära mig allt vad man måste veta om att driva eget, men om ni undrar något så är det bara att fråga så ska jag göra mitt bästa för att svara på era frågor.

Jag hade iaf mitt första frilansjobb för drygt en månad sedan. En hiphop workshop på Bäckänggymnasiet i Borås. Så roligt! Underbara elever och supertrevliga lärare, kommer gärna tillbaka. Nästa jobb är på ingång, blir mer om det senare när det är spikat.

Annars är livet påväg åt rätt håll. Har en hel del tågtid inplanerad denna vecka då det är två mycket spännande auditions på G. Just nu sitter jag påväg från Hudiksvall där jag spenderat helgen hemma hos mamma å pappa till Stockholm. Ska träffa världens underbaraste unge om några timmar, min brorsdotter. Imorgon är det då audition nr 1; Diambra. Är så spänd och förväntansfull! Ska kötta gärnet och visa vad jag lärt mig under mitt år på Twisted.

Älskar Twisted!

Var tvungen att säga det. Nä men nu ska jag runda av detta inlägg, finns så mycket mer jag vill säga men har lovat mig själv att försöka hålla mig kort i mina inlägg. Men kommer lägga upp flera direkt efter med lite bilder och filmer och kanske ett och annat ord om allt annat jag har på hjärtat.

Puss på er!

Z

Grymt mycket inspiration!

Igår var jag på tretimmars workshop på Twisted. Det var inga mindre än Jared Jenkins och Niel Swarts från New York som kom och höll i varsin fantastik klass. Jag vet knappt vart jag ska börja. Är fortfarande såhär dagen efter i ett glädjerus, det var så roligt och inspirerande. Båda två var så laddade med härlig energi och de bjöd på sig själva och deras koreografier, OMG! Jag är såld! Först hade vi Jared som körde en super smooth koreografi som var så fylld av glädje och man fick plocka fram sin flörtiga sida. Om jag ska försöka dra någon parallell till någon annan koreograf så påminner det lite om Ninas stil, fast ändå inte. Haha, tydligt och klart där! Niels koreografi var helt galen! Den gick så sjukt snabbt. Men vettu va? Jag vägrade ge upp. Jag tänkte att nä va fan, jag ska banne mig göra det så grymt jag någonsin kan och puscha mig själv. För musiken var underbart bra och koreografin likaså. Och i slutändan så gick jag där i från med världens skönaste känsla.

Nu måste jag ju åka till New York och ta klass för dom!

25 pass innan 25årsdagen #21

Storstädade hela dagen och rusade runt som den virrigaste hönan på hönsgården men fick till en härlig 4 kilometrare. Det var så skönt. Det blir som ett litet avbrott och man får rensa hjärnan lite. Man borde göra så varenda gång man känner att det är lite virrigt i vardagen. Inte långt kvar nu!

25 pass innan 25årsdagen #20

Har haft lite svårt att hålla mig à jour här på bloggen med mitt tränande. Men som jag fastslagit så många gånger tidigare så tycker jag att det är det första som ska få lämna plats till livets andra åtaganden. Speciellt om det handlar om hälsa och träning. Är mitt i kast med förberedande inför min 25årsschlagerfest på lördag som kommer ha en väldigt intressant inslag som tar upp lite tid för mig nu. Tänker inte avslöja något då det ju finns en chans att de som ska komma på kalaset läser detta. Förutom det bakar jag för fullt och försöker få någon slags ordning och reda i lägenheten och ovanpå det går jag in på slutspurten på min lilla utmaning och födelsedagspresent till mig själv! ligger nu ett pass efter vilket innebär att det blir dubbelpass på söndag. Men det är inte så illa. Nu ska jag runda av och fortsätta med dagens bestyr innan jag ska dra iväg till studion och öva lite innan dagens poppingklass. Påminn mig om att jag ska fixa en ny poppingvideo i nästa vecka. Det är dags för en uppdatering känner jag och ta tempen på utvecklingen. Skulle inte jag och skriva om Twisted audition som jag gjorde i mars? Vi försöker med det i nästa vecka!

Kram

25 pass innan 25årsdagen #19

Från och med nu får ingen lov att påstå att jag ger upp för lätt, inte ens jag själv! Jag trotsade regnet som öste och fy fasen va gött det känns nu!

25 pass innan 25årsdagen #18

25 pass innan 25årsdagen #17

25 pass innan 25årsdagen #16

25 pass innan 25årsdagen #15

Idag gick det inte att springa snabbare! Tunga ben. Det blev ju sent igår, får se om jag kan få till ett inlägg om det i nästa vecka kanske ;-) Men det var så rofyllt att springa idag. 

25 pass innan 25årsdagen #14

Hade planerat att springa lite lugnt och fint. Men av att döma av tempot var det ju just det jag inte gjorde. Men det gick så lätt! Jag tyckte inte att jag tog ut mig. Så jag tackar och bockar för att en medelhastighet på under 6 min/km kan vara ett lugnt tempo!

'

25 pass innan 25årsdagen #13

#12 25 pass innan 25 årsdagen

Sprang av mig lite stress och mental instabilitet. Så var ett väldigt rensande pass med fantastiskt väder!

#11 25 pass innan 25 årsdagen

Glömde skorna på Tjörn så har missat massa planerade pass, men skam den som ger sig, jag ska fixa detta!

#10 25 pass innan 25årsdag

 Blev ett påtvingat mörkerpass som handlade mer om att ta sig runt helskinnad än att springa snabbt. Aldrig mer nattpass utan pannlampa!

#9 25 pass innan 25årsdag

#8 25 pass innan 25årsdag

Seriöst?! Medelhastighet under 6min/km?! Jag tror jag drömmer!

Det händer inte...

Japp, efter att ha haft en vecka fylld med jobb och fram och tillbaka pendlande mellan dansklasserna i Göteborg och jobbet ute på Tjörn så blev det inte mycket tid över till vare sig löpträningen eller någon chans att kolla hemmet i schack. Jag missade till och med att äta mat ibland. Ja, det är sant. Det är inte okej, man ska aldrig hoppa över ett mål mat barn! Jag lyckades klämma in ett löppass på tisdagen i mörkret, något jag inte gör igen utan pannlampa. Så när veckan var slut låg jag typ tre pass efter min planeringen. Tre pass är inte så farligt, jag har ju räknat med att ta igen missade pass. MEN, här kommer ett stort men, igår när jag kom hem från träningen och skulle ta mig en avslappnande kvällsrunda (i solen) upptäckte jag att jag glömt löpskorna kvar i huset ute på Tjörn. F*CK. så jag missar ytterligare tre planerade pass. Som tur är så ska jag och Jens ut redan på torsdag. så hinner springa på torsdag i alla fall. Men därefter blir det i princip runningstreak taktik för att hinna innan den 20/4. Men ingenting är omöjligt, eller hur?

Så får jag blåmärken...

Vill bara varna känsliga tittare :-P

Nejdå, var inte oroliga. Men det blir en sjuk smäll. Fast ni behöver inte vara oroliga, det låter och ser värre ut än vad det är, allt är fortfarande helt och sitter där det ska. Fick bara ett blåmärke à la Zara ;-)

Freestylaa!

Imorgon ska vi se om jag kan producera ett litet inlägg om den audition jag var på i helgen, men för nu bjuder jag på lite improvisation eller freestyle (vad ska jag kalla det från och med nu egentligen?) från i förra veckan. Det händer saker nu!

Dans

25 pass innan 25 årsdagen #7

Så, idag vaknade jag utan att ha allt det jag behövde för att kunna äta en riktig frukost. Så jag tänkte att då tar jag och slår två flugor i en smäll och kör en "pre breakfast" och springer till affären för att köpa det jag behöver. Det här med att springa innan frukosten på morgonen tycker jag kräver ett helt annat psyke alltså. För även om det är en helt underbar känsla efteråt när man nyduschad sitter och äter frukost så är det ganska mycket pest och pina innan och under rundan. Man är liksom inte så sugen på det när man vaknar och benen känns kolossalt tunga. Men jag tror att det kommer bli bättre och lättare ju mer jag springer och man liksom kommer in i den här fasen när man alltid vill springa och man längtar efter nästa runda. För två somrar sedan var jag inne i en sån fas. Det kändes som att jag sprang varje dag nästan, och vissa dagar sprang jag två pass. Ett "pre breakfast" och sedan ett längre pass efter jobbet. Då var morgonpassen underbara på ett sätt. Det var fortfarande pest och pina i kroppen. Men tänk er att vara ute en julimorgon kl 6.00 och springa. Det är helt stilla och det känns som att du är den enda som är vaken. Dagens värme har inte kommit än. Underbart! Åh, nu vill jag ha sommar och vara ute och springa på morgonen i skogen i Valsäng!

När jag var sju år började jag första klass. Jag vet inte om jag har så mycket minnen från lågstadiet egentligen. Jag kna inte komma på några specifika minnen från denna tid, men jag minns påskarna. på Skärtorsdagen brukade skolan ha ett speciellt schema med lekar och tävlingar. Superkul tyckte lilla Zara (då Sara), men jag fick aldrig vara med under hela dagen på vid lunch brukade mamma och pappa komma och hämta mig och min storebror så åkte vi till Tjörn för att fira påsk hos mormor och morfar. Det äskade jag!

25 pass innan 25 årsdagen #6

Får bli ett "försenat" inlägg om fredagens löprunda. Blev lite bråttom där efteråt så hann inte skriva något här om det och på helgerna lever jag ett uppkopplingsfritt liv! 

Anyway, fredagen bjöd på fint vänder och en värkande kropp. Det verkar som att träningsvärken blir allt intensivare för varje vecka som går, och även om jag tycker det är otroligt frustrerande att leva med träningsvärk så är jag mer nöjd med livet så. Då vet jag att jag pushar min kropp och blir starkare. Ni ser det gröna området på kartan jag springer in på alldeles innan 2 km markeringen efter det tvära 90 graders svängen? Där är det en backe som hette duga. Då är man inte fräsch när man springer där. Och det slutar inte förrns en liten bit efter 2 km markeringen, där det blir ytterligare en 90 graders sväng. Den backen fasar jag alltid för och burkar vara feg och undvika. Men nej, nu jävlar. Om jag vill nå någonstans ska man inte gena och fuska. För tro det eller ej, ibland går uppförsbacken snabbare än genvägen. Wow, vilken metafor!

När jag var 6 år gammal började jag på Idenorsskolan. Jag kom ihåg att man fick ta med sig sin teddybjörn när den "fyllde år" så sjöng vi alla för den. Självklart tog jag då med mig min absoluta favoritnalle Billie. Kan hända att jag gjorde det flera gånger bara för att det var roligt! Jag skulle inte ifrågasätta om någon påstår att jag gjorde det.

Sneak peak

25 pass innan 25 årsdagen #5

Wow, det här var precis vad jag behövde. Efter gårdagens mentala urladdning (och till viss del fysiska) var jag lite orolig att det skulle vara tungt idag. Men jag tror att efter att ha fått "tala ut" här igår så var jag som mer mottaglig för dagens löprunda på något sätt. Jag hade tänkt i förväg att springa lite längre idag, jag ville gärna komma upp i 5 km, bara för att liksom få det ur kroppen och inte bli rädd för distansen.

Det kändes riktigt bra faktiskt. Alla som springer förstår nog vad jag menar när jag säger att det rensar hjärnan att vara ute och springa. Det känns som att man varit hos psykologen, och även om jag tycker att jag får utlopp för mina tankar och känslor när jag dansar så är det något visst med löpträningen påverkan på psyket. Jag tror att det har att göra med enformigheten i det hela. Att man liksom maler på framåt och man vill liksom ta sig länge fram, man går in i jägarmode eller något åt det hållet Man berättar inte någon historia eller ska gestalta, men är bara sig själv och plöjer på. Så nu känner jag mig otroligt omladdad mentalt.

Idag sprang jag för mitt femte levnadsår. Vad finns det att berätta om det. Jag gick på dagis och levde i min egna värld :-P På dagiset där jag gick har jag inte allt för många minnen men något jag minns starkt är ett speciellt buskage med jag vet inte vad för någon slags buske, det är inte mitt expertområde direkt, men det liknade någon slags tall har för mig. Varför jag kommer ihåg dessa buskar är för att de gömde en labyrint av gångar som bara vi små barn kunde komma åt. Tyckte det var en häftig värld att krypa runt i.

Det som berör mig

Hittade denna hemsida: https://jonatancerradamusic.bandpage.com/ där man som namnet antyder kan lyssna på och se klipp från Jonatan Cerradas musikaliska karriär. Finns en hel del där som jag faktiskt inte hört tidigare, vilket gjorde mig lycklig. Den som känner mig vet hur starkt jag känner för Jonatan Cerrada och för et som inte vet så skulle han vara den enda "kända" person jag skulle välja att träffa om jag bara fick ett möte med en person och that's it liksom. Vet ni inte vem han är, googla, så kan ni sedan lista ut varför han betyder så mycket för mig.

Jag satt här och lyssnade igenom båda "nya" och gamla låtar på denna sida och så hittade jag den engelska versionen av "A chaque pas" som då heter "I still believe", det är denna låt som är grunden för allt jag känner för Jonatan, och även om i original så är låten på franska då har jag hört den på engelska tidigare. Men det var länge sedan nu. Men som sagt, jag hittade den här och började lyssna, efter tre strofer brast något inom mig. Tårarna bara sprutade. Jag vet inte riktigt varför, har burit på ett grått moln de senaste dagarna känner jag. Mens kanske, it's that week, men nej det känns inte som så. Känner att jag sitter fast i livet. Kan vara det. Begravde min morfar i helgen. Kan vara det. Men oavsett vad så fick de tre första stroferna mig att börja stortjuta. Jag vill bara att det ska släppa någon gång. Jag vill inte att folk jag älskar ska försvinna, jag vill komma ut från min bur. Jag vill bli en riktig dansare som tjänar riktiga pengar och betalar sin egna hyra. Jag vill gå vidare. Jag vill lyckas och vara lycklig. 

Jag ville gå efter dansen idag och köpa den nya Ben&Jerry's smaken kanelbulle och tröstäta i soffan och tycka synd om mig själv och kalla mig själv för fet och ful. Men jag gjorde inte det.  Jag vill dela sånt här med er, så ni och jag själv kan gå tillbaka och se vad för inre resa jag gör. Jag vill inget annat än att övervinna dessa demoner jag bär på. Men det jag vill säga innan ni helt tappar intresset och tycker jag låter som ett emo-fall är att jag behövde få gråta till Jonatan Cerradas musik idag. Jag gjorde trots allt framsteg. Jag köpte inte den där glassen och orsakade inte en ond spiral för kvällen. Jag vet precis hur den hade blivit om jag gjort det, för det har jag gjort så många gånger tidigare. Jag hade smällt i mig den på en kvart, gråtit, hatat mig själv för att jag åt den. Kollat på mig själv i spegeln och sagt åt min spegelbild att "du är det fulaste jag sett", jag hade försökt att gå och lägga mig, gråtit i några timmar till, kallat mig själv några fler fula ord, pekat ut alla egenskaper som gör mig till en dålig flickvän och till slut somnat mitt i gråten. Men jag gjorde aldrig det. Jag gick hem, åt en relativt riktig middag, pratade med Jens, grät till "I still believe" och funderade lite. Det går åt rätt håll. 

Don't ever give up, sometimes the road is long

Don't ever give up if you feel your fire is gone

Remember when the rain is falling, the sky is turning blue

Don't ever give up on me and you

I still believe you are the one, I still believe our dream will come

I still believe love will find a way

If you believe in who I am, come on baby, take my hand

Don't give up, 'cause love won't let us down

Won't ever give up 'cause I know the real thing

I won't ever give up when my soul is trying to sing

Remember when the tears are falling, it could be because of love

I won't ever give up on what we have

I still believe you are the one, I still believe our dream will come

I still believe love will find a way

If you believe in who I am, come on baby, take my hand

Don't give up, 'cause love won't let us down

But you can say the prayer 'cause I know heaven is right here

Deep inside I know you still believe...

Don't ever give up, sometimes the road is long

Won't ever give up even when my fight has gone

I still believe you are the one, I still believe our dream will come

I still believe love will find a way

If you believe in who I am, come on baby, take my hand

Don't give up, 'cause love won't let us down

I still believe that you are the one.

25 pass innan 25 årsdagen #4

Trots att jag visste att jag skulle ut idag och varit lite taggad inför att "börja en ny vecka med en uppfriskande runda" så var det tunga ben jag släpade med mig. Eller från början var sinnet tungt. Har ända sedan Jens började veckopendla till Oslo tyck att måndagar är lite extra tunga. Man vaknar på morgonen och då har han redan åkt. När han fortfarande jobbade i Göteborg var hand redan på jobbet i princip när jag vaknade men han brukade alltid komma in och mysa en liten stund innan. Jag älskar det! Men det blir bara den en gång på måndagar kl 05.45 sedan åker han och jag somnar om och sen får jag vänta till torsdag eller fredag innan jag får hålla om honom igen. Så måndagar är inte en favoritdag.

Men som sagt, en runda piggar alltid upp en och sagt och gjort, När jag trotsat mina måndagsdemoner tog jag mig ut i solen. Vilken "värme"! Jag trodde inte att jag skulle springa utan vare sig halsmuff eller vantar idag, men så blev det. Jag hade den största svackan i början dag faktiskt hittills av mina 4 utförda pass, men tiden visar att det var min snabbaste runda so far. Haha, helt sjukt. Men det är väl bara att tacka och ta emot.

25 pass innan 25årsdagen #3

Var inte det minsta peppad idag och hade tänkt hoppa över det helt och hållet. Delvis på grund av biologiska själ (girls you know what I mean) och för att det var lite halvtrist väder. Men Jens sa åt mig att sticka ut på en runda. Så jag gjorde det, och det kändes bra! Det var riktigt mysigt faktiskt. Många tror att det inte är trevligt att springa i duggregn, men det är underbart! Alltså dugg, inte helt utblommat regn. Det är svalkande och det är så lugnt och stilla ute då, sedan var det ju som sagt en söndagskväll så inte allt för mycket liv i kvarteren kring Bagaregården.

Idag sprang jag då för mitt tredje levnadsår. Om jag inte tar fel nu så var det den sommaren som jag fick min nalle Billie som har hängt med mig sen dess. Morfar vann han åt mig på Liseberg efter att ha spenderat en mindre förmögenhet. Men det var det värt, för som sagt den nallen kommer alltid hänga med, det är min Teddybjörnen Fredriksson, fast han blir aldrig bortglömd :-)

Nu blir det en söndagsstandard i familjen Zeidlitz/Johansson: Höga mackor och mys i soffan!

25 pass innan 25årsdagen #2

Jajamän, jag gör slag i saken! Idag blev det pass nr 2 på min 25 pass innan 25 årsdagen. Tycker det är en grym födelsedagspresent till mig själv. Ett pass för varje år jag levt. Det är något otroligt filosofiskt fint med det tycker jag. speciellt för mig som har under perioder inta alltid mått bra med mig själv eller min omgivning. Så det är som att jag tillägnar ett pass var för varje år jag levt och uppskattar att jag får vara här. Jag tycker att det är den finaste present man kan ge sig själv, en sund livsstil!

Jag kanske skulle för varje pass berätta om just det året jag springer för?

Okej, slår ihop mina första två levnads år. Jag föddes 1990, samma är vann Edin-Ådahl melodifestivalen som hölls i Göteborg på Rondo med låten "Som en vind". Jag föddes i Gällivare men har inga minnen därifrån då vi flyttade till Hudiksvall när jag var två veckor gammal. JAg vet inte vad som finns att berätta om mitt andra levnadsår egentligen. Bodde i Hudiksvall. Jag var en riktig stormvind som liten... :-P

Pass nr 2 var lite tyngre i benen. Inte konstigt vaknade med en underbar träningsvärk i rygg och lår. Den har varit lite smygandes sedan igår redan. I måndags på poppingen gjorde vi mycket golvgrejer och i tisdags jobbade vi mycket med låren på uppvärmningen, och i går som sagt två gånger Zerjon. Det känns alltid... Men det var helt fantastiskt väder! Även om det går tungt så blir man så lycklig av solen. Jag är en riktig solmänniska. Älskar sommar. Blev överraskad över att jag höll samma tempo som igår. Kändes som att det gick riktigt långsamt de första 17 minuterna :-P

Dansi dans på Twisted!

Onsdagar betyder två gånger hip hop med Zerjon på Twisted Feet DA. Med andra ord total utmattning nästa! Visste inte hur kroppen skulle reagera på att jag var ute och sprang i förmiddags, men det märket knappt! Fast å andra sidan så dör man ändå när onsdagens sista klass är slut. Det är så fascinerande hur man kan puscha alltid lite till. Tyckte jag var död efter första klassen och tyckte det var svårt att andas, men ändå kunde jag köra hela andra klassen och vara nöjd! Haha, endorfin ska man aldrig underskatta :-)

Kändes bra idag faktiskt. Fick återigen en AHA-upplevelse och pepp på att jag måste vara mig själv  hela tiden när vi freestylar och inte vara "den duktiga eleven". Men det är svårt för mig, för jag känner att jag "censurerar" mig själv och vad jag ägnat de tre senaste åren av mitt liv. But why? Det är ju det som är min styrka. Det är ju det jag ska använda och göra en grym fuse som blir till min stil.

Det blir nästa veckas utmaning på alla klasser. Använd allt det jag lärt mig, plocka fram alla stilar och uttryck som finns och skrota självcensuren!

Spring för livet!

Okej, så här ligger det till. Från och med i dag så ska jag börja fokusera mer och mer på min livsstil i bemärkelsen träning, kost och mentalitet. Något jag velat göra länge men fastnar i invanda mönster och dåliga spiraler. Jag har inget jobb, så har egentligen all tid i världen att göra vad jag vill med mitt liv dagtid. Måndag, tisdag, onsdag och torsdag dansar jag på Twisted feet och har hittat en ny glöd och inre driv i mitt dansande och det är hög tid att jag tar vara på den. Men det är svårt att hålla sånt uppe. I maj ska jag springa Göteborgsvarvet för tredje gången och jag har sprungit tre gånger hittils i år. Visst, jag har tränat annat, men inte alls så mycket som jag hade kunnat göra!

Detta är min tanke:
Jag ska här på bloggen börja skriva mer om min träning, kost och mentalitet. Låta det bli lite mer som en träningsdagbok över mina framsteg, och bakslag. Jag tror att det kan vara intressantare att läsa om än vad jag har sett på TV osv. Ofcourse kommer jag inte sluta skriva om allt annat jag brukar skriva om. Men jag ska använda mig av bloggen för att förhoppningsvis både inspirera er och mig själv till att kämpa på.

Så här kommer det första inlägget!

Idag blev det en lugnare 3,9 kilimetersrunda på tiden 24.51. Blev glatt överraskad att se att medeltempot låg på 6.22/km, vilket är en ganska bra hastighet för mig. Det gick lite tungt, men inte så farligt ändå med tanke på att jag inte sprungit en enda gång under februari. Dans är inte en dum träningsform blev min tanke :-) Nu blir jag sugen på att ge mig på en running streak, men jag tror jag ska hålla på den idén och se till att komma ut minst två gånger i veckan till en början.

Men man kanske ska planera in en runningstreak i april. Det vore väl en perfekt födelsedagspresent till mig själv? Åh, ja nu vet jag! Jag ska ha avklarat 25 löppass innan min 25årsdag. Det är en grymt bra utmaning :-)

Jag fyller år den 20 april